Journalisten och medarbetaren i Glasnoststiftelsens avdelning i Sankt Petersburg, Roman Sacharov, flydde i förra veckan landet. Sacharov har under många års tid fört en juridisk kamp mot missbruket av avlyssningssystemet SORM. För över ett år sedan vann han, formellt sett, denna kamp genom ett utslag i Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Domstolen beslöt att Ryssland skulle se över en tidigare dom som inte gått Sacharovs väg, ändra sin lagstiftning så att SORM ställs under samhällelig eller domstolsmässig kontroll, och ersätta de kostnader Roman Sacharov haft under det rättsliga processandet.
Men förutom att Sacharov faktiskt fått sina kostnader (fyrtiotusen euro) ersatta av den ryska staten tycks inget hända. Sannolikt kommer Ryssland att helt ignorera kravet på en revidering av SORM. Annars har ju landet möjligheten, sedan ett drygt år tillbaka, att låta sin konstitutionsdomstol klassa påbudet som omöjligt att verkställa.
Vid sidan av de juridiska turerna är Sacharovs egen upplevelse av att vara indragen i en rättstvist med det ryska övervakningssystemet nog så avslöjande.
Falska närpoliser frågade ut hans grannar om honom, man försökte lirka upp hans brevlådor, man skickade gamla bekanta som han förlorat kontakten med att närma sig honom. Sacharov tror också att man iscensatte det överfall utanför hans hem då några främlingar rånade och hotade att döda honom. Polisen tycktes åtminstone vara mer intresserad av att nyttja överfallet som en möjlighet att närma sig Sacharov än att utreda detsamma. Mystiska personer som låtsades vara höga polistjänstemän krävde att få träffa honom för att diskutera överfallet men ägnade sedan inte ett ord av samtalen åt detta.
Mitt under pågående förhandling i Europadomstolen ringde en generalöverste i säkerhetstjänsten FSB dessutom upp Sacharov och frågade vad han var ute efter. Sacharov uppfattade detta som ett hot. Och strax innan årsskiftet kallades han till ett möte med FSB där man upplyste honom om att han höll på att ”överträda den fina gränsen för antirysk verksamhet” och krävde att få veta vem som betalade och styrde honom.
När Sacharov sedan fick sparken från sitt jobb som chefredaktör för en helt opolitisk tidning för flygpassagerare, var måttet rågat. Förföljelserna hade medfört att han inte längre tordes lita på folk omkring sig och en känsla av paranoja hade gripit honom. Att lämna Ryssland blev nödvändigt för hans psykiska hälsa, förklarar han i en intervju på portalen lenizdat.ru. Nu befinner han sig i ett annat europeiskt land men hoppas kunna återvända hem.
Ryska rättigheter 