Dagen före nyårsafton lade det ryska justitieministeriet sex nya organisationer till sitt register över så kallade utländska agenter, alltså sådana som tar emot utländska bidrag och bedöms ägna sig åt politisk verksamhet. Det betyder att registret sedan sin födelse för två år sedan kommit att omfatta 30 organisationer – varav så många som 13 lagts till bara den senaste månaden.
Samma kväll ägde ett hastigt sammankallat protestmöte i centrala Moskva rum. Detta gällde den politiskt motiverade bedrägeridomen mot oppositionsaktivisten Aleksej Navalnyj och hans bror Oleg, där den förre kom undan med ett villkorligt straff men den senare dömdes till 3,5 års fängelse. Många upprördes över vad som ser ut som en återuppväckt tradition – att ta politiskt misshagliga människors anhöriga som gisslan – och omkring tjugo tusen människor anmälde via Facebook att de skulle delta i protestmötet på Manegetorget. Inte mer än två eller tre tusen tycks dock ha dykt upp. 255 deltagare ska ha förts bort av polisen och av dem riskerar ett sjuttiotal kortare administrativa fängelsestraff.
Jämfört med den regimkritiska fredsmarschen i september, som samlade 26 000 deltagare och genomfördes utan större problem, var den spontant hopkomna Navalnyjprotesten kanske en besvikelse. Självklart spelade avsaknaden av tillstånd roll, liksom att polisens ingripande var långt ifrån oväntat. Kanske fungerade även myndigheternas taktik att inte fängsla själve Aleksej Navalnyj dämpande på protestviljan.
Jämte de försämrlngar som är på gång för civilsamhället – och som vi skrivit om tidigare – visade årets sista dagar att regimen behåller initiativet när det gäller utrymmet för mänskliga rättigheter i Ryssland. Den pågående rubelkrisen lär tyvärr inte få den att slappna av i det avseendet.
Ryska rättigheter 